Intresset för mineralet jod har ökat kraftigt sedan Rysslands invasion av Ukraina och den rädsla som finns för kärnvapenkrig eller läckor från attackerade kärnkraftverk. Det är riktigt att jod är en effektiv skyddsåtgärd mot radioaktivt utsläpp men detta är ingenting man ska bunkra eller använda sig av på eget bevåg. De medicinska jodtabletter som man ska ta vid radioaktivitet är flera hundra gånger så starka som de tabletter som säljs i hälsokostbutikerna. De medicinska jodtabletterna distribueras vid behov av myndigheterna och ska endast tas på uppmaning av länsstyrelsen.

Jod är ett mineral som förekommer naturligt i berggrunden och halterna kan variera mellan olika geografiska områden. Mineralet är en byggsten som ingår i sköldkörtelhormonerna T3 och T4 som har en viktig roll i ämnesomsättningen.

Jodbrist kan leda till förstoring av sköldkörteln, s.k. struma. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med jod under graviditet och amning. Det är allvarligt om jodbrist uppstår under fosterstadiet då det kan störa utvecklingen av nervsystemet, den fysiska utvecklingen samt leda till psykiska utvecklingsstörningar hos fostret. Vidare kan ett för högt intag av jod leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen och vid graviditet kan jodöverskott påverka fostrets mentala och fysiska utveckling utan att påverka moderns hälsa. För vuxna är den övre gränsen för säkert intag av jod 600 mikrogram per dag [1]. 

I tabellen nedan redovisas det rekommenderade intaget per dag av jod för olika åldersgrupper.

Tabell 1 Det rekommenderade intaget för jod mellan olika åldersgrupper [2].

ÅlderRekommenderat intag
6–11 månader50 µg
12–23 månader70 µg
2–5 år90 µg
6–9 år120 µg
Vuxna över 10 år150 µg
Gravida175 µg
Ammande200 µg

Livsmedel som innehåller jod är framför allt animaliska livsmedel såsom skaldjur, mager fisk, ägg och mejeriprodukter. Även alger och joderat salt är en källa till jod men se till att det står på förpackningen att saltet är berikat med jod. Innehållet av jod i joderat hushållsalt är 50 mikrogram per gram salt [1].

Med anledning av kriget i Ukraina uppstår det nu många frågor kring jod. Vid kärnklyvning bildas radioaktiv jod både i kärnkraftsreaktorer och i samband med en kärnvapenexplosion. Radioaktiv jod som andas in vid en allvarlig kärnkraftsolycka kan ge det största bidraget till stråldosen på sikt. Ämnet kan även spridas till naturen och hamna i våra livsmedel och koncentrationerna kan framför allt bli ohälsosamt höga i mjölk. Radioaktiv jod samlas i sköldkörteln vilket kan öka risken för sköldkörtelcancer. Risken är större för barn än för vuxna. En effektiv skyddsåtgärd är att inta jodtabletter. Jodtabletter innehåller icke radioaktiv jod och blockerar sköldkörtelns upptag av radioaktiv jod. Dock måste tabletterna tas vid rätt tidpunkt i förhållande till ett utsläpp. Detta ska göras på uppmaning av länsstyrelsen. Jodtabletter skyddar dock inte mot andra radioaktiva ämnen [3–5].

Det kan finnas skillnader mellan medicinsk jod och jodtabletter som man köper som kosttillskott. Medicinsk jod innehåller ofta kaliumjodid. Kosttillskott kan också innehålla kaliumjodid men vissa tillverkare väljer att använda sig av jod från alger, såsom kelp. Kosttillskottsprodukter som innehåller jod skyddar inte sköldkörteln vid strålningsrisk eftersom dessa produkter har en betydligt lägre dos än jodtabletter som säljs som läkemedel. Det medicinska jod som säljs i Sverige idag innehåller 65 mg (65 000 mikrogram) jod medan kosttillskott brukar innehålla mellan 150 – 375 mikrogram beroende på varumärke. Livsmedelsverket vill däremot ta fram en maxgräns på 200 mikrogram för kosttillskott med jod och om förslaget godkänns kommer maxgränserna börja gälla från och med den 1 januari 2024 [6].

Referenser

1. Livsmedelsverket. Jod [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket [uppdaterad 2022-06-15]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod

2. Nordiska näringsrekommendationer 2012 [broschyr]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012. Hämtad från:  https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

3. Strålsäkerhetsmyndigheten. Fakta om jod [Internet]. Solna: Strålsäkerhetsmyndigheten; 2015. [citerad 2022-10-14]. Hämtad från: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/eee4e563ccf940ddaa616ad0e06f2395/fakta-om-jod

4. Strålsäkerhetsmyndigheten. Frågor och svar kopplat till Ukraina [Internet]. Solna: Strålsäkerhetsmyndigheten; 2022 [uppdaterad 2022-10-17; citerad 2022-10-14]. Hämtad från: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/om-stralning/fragor-och-svar-med-anledning-av-handelserna-i-ukraina/

5. Strålsäkerhetsmyndigheten. Jodtabletter [Internet]. Solna: Strålsäkerhetsmyndigheten [uppdaterad 2022-06-22; citerad 2022-10-14]. Hämtad från: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/karnenergiberedskap-vid-karnteknisk-olycka-i-sverige/skyddsatgarder-vid-en-karnkraftsolycka/jodtabletter/

6. Livsmedelsverket. Livsmedelsverket planerar maxgränser för D-vitamin och jod i kosttillskott [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022-04-20. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/livsmedelsverket-planerar-maxgranser-for-d-vitamin-och-jod-i-kosttillskott

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *