Egenskaper
D-vitamin behövs för upptaget av kalcium och fosfor och reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Vitamin D bidrar även till immunsystemets normala funktion och normal muskelfunktion. Studieresultat visar att vitamin D, när det intas oralt, även skyddar huden inifrån vid UV-exponering.
Halten av vitamin D anges ibland i internationella enheter (IE), 1 IE motsvarar 0,025 mikrogram vitamin D. Vi får i oss vitaminet på två sätt: via maten och när vi är ute i solen bildas vitamin D i huden. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste källan. Under vinterhalvåret räcker inte solljuset i norden till och vi behöver då få i oss vitaminet via kosten. I NNR 2012 höjdes rekommendationen för vitamin D eftersom att nya studier visat att nordbor behöver få i sig mera vitamin D via kosten för att behålla en tillräcklig nivå vitamin D i blodet under vintern. Studieresultat visar även att D-vitaminproduktionen i huden minskar med åldern.
Koncentrationen av 25-hydroxivitamin D (25-OH-D) i blodet är en bra markör för vitamin D-status.
Exempel på vitamin D-vitaminrika livsmedel
- Fisk
- Berikade livsmedel, till exempel mjölkprodukter, växtbaserade drycker, margarin
- Ägg
- Kött
Vitamin D i kosttillskott
Vitamin D är en vitamin som vi riskerar att få för lite av och kosten kan därför behöva kompletteras med ett kosttillskott. I Riksmaten 2010-2011 framgick att genomsnittsintaget var 7 mikrogram per dag.
Vitamin D förekommer som enskilt kosttillskott, i multivitaminer samt i många produkter för immunförsvaret.
Livsmedelsverket rekommenderar kosttillskott med 10 mikrogram av vitamin D per dag till:
- Alla barn under 2 år
- Barn & vuxna som inte äter fisk
- Barn & vuxna som inte äter berikade livsmedel
- Barn & vuxna som bär klädsel som täcker ansikte, armar och ben eller som inte är ute i solen på sommaren.
Livsmedelsverket rekommenderar kosttillskott med 20 mikrogram av vitamin D per dag till:
- Barn & vuxna som bär klädsel som täcker ansikte, armar och ben eller som inte är ute i solen på sommaren och dessutom inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel
- Äldre över 75 år
Rekommenderat intag enligt nordiska näringsrekommendationer (NNR)
Behovet av vitamin D varierar med ålder. Det rekommenderade är:
- 10 mikrogram per dag för barn och vuxna under 75 år
- 20 mikrogram per dag för vuxna med lite eller ingen solexponering
- 20 mikrogram per dag för personer över 75 år
Vad kan påverka upptaget av vitamin D?
Det finns studier som visar att vitamin D i olja ger större respons i koncentrationen av 25-OH-D än vitamin D i pulverform eller i etanol.
Symptom som kan uppkomma vid brist
Brist på vitamin D kan orsaka rakit med mjukt och missformat skelett hos barn. Hos vuxna kan det orsaka osteomalaci (benuppmjukning). Brist på vitaminet kan också förekomma hos människor utan tydliga symptom som är klassiska för D-vitaminbrist. Det är viktigt att åtgärda asymtomatisk D-vitaminbrist i förebyggande syfte. Många studieresultat har visat samband mellan låga nivåer av vitamin D och olika typer av sjukdomstillstånd.
Säkra doser
Läs mer om EFSA, IOM, UL-värden, maxgränser och rekommenderat intag här.
Stora mängder vitamin D kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt.
EFSAs UL-värde vuxna: 100 mikrogram per dag
IOMs: UL-värde vuxna: 100 mikrogram per dag
Källor:
Nordiska rådet. Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Femte upplagan. Köpenhamn: Narayana Press; 2012.
European Food Safety Authority. Scientific opinion on the tolerable upper intake level of vitamin D [Internet]. European Food Safety Authority (EFSA); 2012. [citerad 18 mars 2019]. Hämtad från: https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.2903/j.efsa.2012.2813
Livsmedelsverket. D-vitamin [Internet]. [uppdaterad 2019-03-08; citerad 2019-03-18]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin
Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna 2010-11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012. [citerad 18 mars 2019]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksmaten_2010_20111.pdf
European Commission. EU register of nutrition and health claims made on food [Internet]. [uppdaterad 2016-10-020; citerad 2019-03-12]. Hämtad från: http://ec.europa.eu/food/safety/labelling_nutrition/claims/register/public/?event=register.home
Parrado C, Philips N, Gilaberte Y, Juarranz A, González S. Oral Photoprotection: Effective Agents and Potential Candidates. Front Med (Lausanne). 2018;5:188.
Kubilay Ukinc. Severe osteomalacia presenting with multiple vertebral fractures: a case report and review of the literature. Eondocrine. 2019;36:30-6.
Center JR, Nguyen TV, Sambrook PN, Eisman JA. Hormonal and Biochemical Parameters and Osteoporotic Fractures in Elderly men. Journal of Bone and Mineral Research. 2009;15.
Mansoor S, Habib A, Ghani F, Fatmi Z, Badruddin S, Mansoor S, et al.Prevalence and significance of vitamin D deficiency and insufficiency among apparently healthy adults. Clin Biochem. 2010;43(18):1431-5.
Zaidi SA, Singh G, Owojori O, Kela R, Spoors S, Abbas M, et al. Vitamin D Deficiency in Medical Inpatients: a Retrospektive Study of Implications of Untreated Versus Treated Deficiency. Nutr Metab Insights. 2016;9:65-9.
Hausmann J, Kubesch A, Amiri M, Filmann N, Blumenstein I. Vitamin D Deficiency is Associated with Increased Disease Activity in Patients with Inflammatory Bowel Disease. J Clin Med. 2019;8(9).
Caviezel D, Maissen S, Niess JH, Kiss C, Hruz P. High Prevalence of Vitamin D Deficiency among Patients with Inflammatory Bowel Disease. Inflamm Intest Dis. 2018;2(4):200-10.
Litonjua AA. Vitamin D deficiency as a risk factor for childhood allergic disease and asthma. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2012;12(2):179-85.
Atoum M, Alzoughool F. Vitamin d and Breast Cancer: Latest Evidence and Future Steps. Breast Cancer (Auckl). 2017;11.
