(Taraxacum officinale)

Läs mer om hälsopåståenden för växter här.

Maskros tillhör familjen korgblommiga växter (Asteraceae) och både roten och bladen har länge använts som livsmedel. Detta ogräs växer fritt i hela Sverige men odlas kommersiellt i bland annat Europa och Nordamerika. Maskros innehåller många bioaktiva ämnen och maskrosbladen är rika på både kalium och vitamin A (1).

Det är allt fler forskare som är intresserade av maskrosens hälsofrämjande egenskaper. En studie från år 2017 indikerar att maskros kan minska inflammation i hjärtkärlsystemet (2). En studie från 2018 visar att maskrosextrakt förbättrar tarmbarriärens funktion och förbättrar immunsystemet i tarmen (3). Studieresultat från en annan studie visar att maskrosen även innehåller olika ämnen som har antibakteriella egenskaper (4). Vissa bioaktiva ämnen i maskros har i flera studier visat sig ha en lipidsänkande effekt, det vill säga att de har förmågan att motverka höga halter av blodfetter som ökar risken för hjärtkärlsjukdomar (5, 6). Maskrosrot och maskrosblad finns att köpa som te i hälsokostbutiker. Växten finns även att köpa som tinktur (koncentrerat, flytande extrakt) samt som kapslar och tabletter som finns att köpa i både ren form och kombinerat med andra ämnen. Maskros är vanligt förekommande i olika preparat som ska vara vätskedrivande men finns också i många kosttillskott som ska främja magtarmhälsan och matsmältningen. Växten innehåller bitterämnen som kan öka sekretionen av galla och stimulerar både salivproduktionen och aptiten (1).

Vid intag av någon form av läkemedel ska man alltid rådfråga sin läkare innan man börjar ta ett växtpreparat. Detta är mycket viktigt då det finns ett flertal mediciner som antingen hämmas eller förstärks av vissa växtsubstanser.

Källor

1. Bohlin L, Bruhn JG, Burman R. Läkemedel från naturen – en integrerad del av medicinen. Halmstad: Printografen AB; 2013.

2. Jeon D, Kim SJ, Kim HS. Anti-inflammatory evaluation of the methanolic extract of Taraxacum officinale in LPS-stimulated human umbilical vein endothelial cells. BMC Complement Altern Med. 2017;17(1):508.

3. Tan X, Sun Z, Zhou C, Huang Z, Tan L, Xun P, et al. Effects of dietary dandelion extract on intestinal morphology, antioxidant status, immune function and physical barrier function of juvenile golden pompano Trachinotus ovatus. Fish Shellfish Immunol. 2018;73:197-206.

4. Diaz K, Espinoza L, Madrid A, Pizarro L, Chamy R. Isolation and Identification of compounds från bioactive Extracts of Taraxacum officinale Weber ex F. H. Wigg. (Dandelion) as a Potential source of Antibacterial Agents. Evid Based Complement Alternat Med. 2018;1.

5. García-Carrasco B, Fernandez-Dacosta R, Dávalos A, Ordovás JM, Rodriguez-Casado A. In vitro Hypolipidemic and Antioxidant Effects of Leaf and root Extracts of Taraxacum Officinale. 2015;3(2):38-54.

6. Choi UK, Lee OH, Yim JH, Cho CW, Rhee YK, Lim SI, et al. Hypolipidemic and antioxidant effects of dandelion (Taraxacum officinale) root and leaf on cholesterol-fed rabbits. Int J Mol Sci. 2010;11(1):67-78.