Växter: Svarta vinbär

(Ribes nigrum)

Läs mer om hälsopåståenden för växter här.

Svarta vinbär tillhör släktet Ribes och växer på norra halvklotet. Bären har ätits av både människor och djur sedan urminnes tider. Svarta vinbär odlas ofta som trädgårdsväxt och det finns en lång rad olika korsningar och varianter beroende på växtplats och smakpreferenser.

Svarta vinbär innehåller relativt höga halter vitamin C och polyfenoler som exempelvis antocyaniner[1]. Polyfenoler är en stor grupp biologiskt aktiva ämnen som framför allt kan hittas i växter, frukter och bär. Polyfenoler är ämnen som ofta anges som starkt bidragande faktorer till att dieter med stort inslag av frukt och grönsaker visat sig vara positiva i fråga om flera hälsoparametrar[2]

Resultat från en studie från 2002 visade att polyfenoler har en positiv verkan på immunsystemet och stöttar dess normala funktion[3]. Resultat från humanstudier har visat att extrakt av svarta vinbär kan minska oxidativ stress till följd av hård fysisk ansträngning och kan därmed spela en viktig roll för immunsystemets normala funktion[4]. I en liknande studie med friska frivilliga som utförde hårt muskelarbete visade resultatet att intag av svarta vinbär minskade det inflammatoriska svaret och muskelskador till följd av överansträngningen jämfört med kontrollgruppen som fick placebo[5]. I studier där friska människor inte utfört hård fysisk träning, som i de nyss nämnda studierna, utan där effekter på inflammationsparametrar endast jämförts mellan behandling med antocyaniner från blåbär och svarta vinbär eller placebo, visar resultaten efter tre veckor också på antiinflammatoriska effekter[6].  

Svarta vinbär finns att köpa färska, frysta eller torkade i matbutiken men finns också att köpa som kosttillskott i form av pulver, tabletter eller kapslar på både apotek och hälsokostbutiker.


[1] Moyer RA, H. K. (2002). Anthocyanins Phenolics and Antioxidant Capacity in Diverse small fruits: Vaccinium, Rubus and Ribes. Journal of Agricultural and Food Chemistry, ss. 50, 519-525.

[2] Hertog MGL, K. D. (1995). Flavonoid intake and long-term risk of coronary heart disease and cancer in the seven countries study. Arch Int Med, ss. 155; 381-386.

[3] Wang J, M. G. (den 18 June 2002). Effects of anthocyanins and other phenolic compounds on the production of TNF alpha in LPS/IFNgamma-activated RAW 264.7 Mmacrophages. J Agric Food Chem, ss. 50:4183-4189.

[4] Lyall KA, H. S. (den 29 April 2009). Short-term blackcurrant extract consumption modulates exercise-induced oxidative stress and LPS-stimulated inflammatory responses. Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol, ss. R70-R81.

[5] Hutchison AT, F. E. (2016). Black currant nectar reduces muscle damage and inflammation following a bout of high-intensity eccentric contractions. Journal of dietary supplements, ss. 13(1):1-15.

[6] Karlsen A, R. L.-B. (2017). Anthocyanins inhibit nuclear factor kappaB activation in monocytes and reduce plasma concentrations of pro-inflammatory mediators in healthy adults. The Journal of Nutrition, ss. 137: 1951-1954.