(Glycyrrhiza glabra)

Läs mer om hälsopåståenden för växter här.

Lakritsroten är en art i familjen ärtväxter. Växtens namn kommer från grekiskans glykys och rhiza som kan översättas till ”söt rot”. Den används som smaksättning i vissa godissorter men förekommer också i andra livsmedel.

Många studier har visat att vissa ämnen som förekommer i lakritsroten har både virushämmande och antimikrobiella egenskaper (1). Vissa studieresultat indikerar också att roten har en god effekt på matsmältningen och att den även innehåller ämnen som kan skydda hjärtkärlsystemet genom att agera antiinflammatoriskt (2, 3). Lakritsroten innehåller över 70 bioaktiva ämnen varav ett av de mest uppmärksammade ämnena är glycyrrhizinsyra. Personer som har högt blodtryck, hypokalemi eller någon typ av njursjukdom bör inte ta ren lakritsrot eller andra livsmedel med hög glycyrrhizinsyrahalt utan att rådfråga med läkare då ämnet kan påverka elektrolytbalansen negativt (4, 5).

Lakritsrot säljs i sin rena form och finns då att köpa som te, tinktur (koncentrerat, flytande extrakt) samt i tablett- eller kapselform. Roten förekommer i olika kosttillskott och livsmedel (t.ex. honung) men även i vissa läkemedel som ska användas vid förkylning. Lakritsrot förekommer också i vissa preparat vars syfte är att stötta människokroppen vid stress.

Vid intag av någon form av läkemedel ska man alltid rådfråga sin läkare innan man börjar ta ett växtpreparat. Detta är mycket viktigt då det finns ett flertal mediciner som antingen hämmas eller förstärks av vissa växtsubstanser.

Källor

1. Wang L, Yang R, Yuan B, Liu Y, Liu C. The antiviral and antimicrobial activities of licorice, a widely-used Chinese herb. Acta Pharm Sin B. 2015;5(4):310-5.

2. Li X, Sun R, Liu R. Natural products in licorice for the therapy of liver diseases: Progress and future opportunities. Pharmacol Res. 2019;144:210-26.

3. Kang MR, Park KH, Oh SJ, Yun J, Lee MY, Han SB, et al. Cardiovascular protective effect of glabridin: Implications in LDL oxidation and inflammation. Int Immunopharmacol. 2015;29(2):914-18.

4. Bohlin L, Bruhn JG, Burman R. Läkemedel från naturen – en integrerad del av medicinen. Halmstad: Printografen AB; 2013.

5. Livsmedelsverket. Glycyrrhizinsyra i lakrits [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2018 [uppdaterad 2018-01-12, citerad 2019-07-03] Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glycyrrhizinsyra