(Zingiber officinale)
Läs mer om hälsopåståenden för växter här.
Ingefära är en smakrik rot som är vanligt förekommande i maträtter från Asien. Det finns dokumenterad användning av roten redan från 700-talet f. Kr i medicinsk litteratur från bland annat romarriket och antikens Grekland (1).
Det har gjorts många studier på de aktiva ämnena i ingefära (framför allt gingerol och shoagol) där komponenterna, deras funktioner och mekanismer har studerats på molekylnivå. Större humanstudier har också utförts där intag av ingefära hos olika folkgrupper, som exempelvis använder kryddan i matlagning, har undersökts. Stor del av den forskning som har bedrivits kring ingefära har undersökt rotens påverkan på magtarmsystemet, framför allt dess positiva effekter för att bibehålla bra matsmältning och lindra illamående (2). Ett flertal kliniska studier, som sammanställdes och granskades i april 2019, visade att ingefära i form av kosttillskott sänkte blodtrycket signifikant hos personer till och med 50 år (3). Många studier som har utförts visar att ingefära kan spela en viktig roll för ledhälsan och kan intas i förebyggande syfte för att bibehålla friska leder. Enligt forskningsresultat från ett flertal studier kan ingefära också intas för smärtlindring vid akut eller kronisk inflammation i lederna men ger också goda resultat på inflammation överlag (4, 5, 6).
Idag finna ingefära att köpa som färsk rot, som krydda i pulverform samt i kapselform som kosttillskott. Ingefära finns att köpa i ren form som kosttillskott men är också vanligt förekommande i produkter vars syfte är att bibehålla normal ledfunktion. I dessa produkter kombineras roten vanligtvis med gurkmeja, zink, omega 3 och/eller nypon.
Vid intag av någon form av läkemedel ska man alltid rådfråga sin läkare innan man börjar ta ett växtpreparat. Detta är mycket viktigt då det finns ett flertal mediciner som antingen hämmas eller förstärks av vissa växtsubstanser.
1. Mills S, Bone K. Principles and practice of Phytotherapy. 1 ed. London: Churchhill Livingstone; 2000.
2. Nikkhah Bodagh M, Maleki I, Hekmatdoost A. Ginger in gastrointestinal disorders: A systematic review of clinical trials. Food Sci Nutri. 2018;7(1):96-108.
3. Hasani H, Arab A, Hadi A, Pourmasoumi M, Ghavami A, Miraghajani M. Does ginger supplementation lower blood pressure? A systematic review and meta-analysis of clinical trials. Phytother Res. 2019;33(6):1639-47.
4. Funk JL, Frye JB, Oyarzo JN, Timmermann BN. Comparative effects of two gingerol-containing Zingiber officinale extracts on experimental rheumatoid arthritis. J Nat Prod. 2009;72(3):403-7.
5. Mashhadi NS, Ghiasvand R, Askari G, Hariri M, Darvishi L, Mofid MR. Anti-oxidative and Anti-inflammatory effects of ginger in health and physical activity: review of current evidence. Int J Prev Med. 2013;4(1):36-42.
6. Ramadan G, El-Menshawy O. Protective effects of ginger-turmeric rhizomes mixture on joint inflammation, atherogenesis, kidney dysfunction and other complications in a rat model of human rheumatoid arthritis. Int J Rheum Dis. 2013;16(2):219-29.
