Egenskaper
En vuxen människas kropp innehåller cirka 1 000 000 000 000 000 bakterieceller som sammanlagt väger ungefär 2 kilo. Vi har cirka 10 gånger mer bakterieceller än humana celler i människokroppen. Detta indikerar att de bakterier som vi har, både utanpå och inuti våra kroppar, lever i synergi med oss och att de har en stor påverkan på människokroppens ekosystem.
Vad är probiotika?
Probiotika kommer från pro (grekiska = för) bios (grekiska = liv) och är ett samlingsnamn för olika bakteriestammar som är gynnsamma för vårt magtarmsystem. De mest kända bakteriestammarna som hamnar inom denna kategori är Lactobacillus och Bifidobacterium men det finns många fler. Den koreanska rätten kimchi, som består av fermenterade grönsaker och kryddor, är ett exempel på ett livsmedel som naturligt innehåller probiotika.
Vad är prebiotika?
Prebiotika är en term för vissa typer av kostfibrer som är vanligt förekommande i vegetabilier. Kostfibrerna bryts inte ned som övrig föda men påverkar tarmens bakterieflora och gynnar tillväxt av de goda bakterierna. Dessa fibrer fermenteras av bakterier i tarmen och det bildas kortkedjiga fettsyror som främjar tarmens hälsa. Exempel på prebiotika är fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) samt inulin. Dessa förekommer i olika typer av grönsaker och baljväxter. Exempel på livsmedel som är rika på olika typer av prebiotika är psylliumfrön, vitlök och olika kålsorter.
Vad säger forskningen?
Tillskott av goda bakterier kan i många fall ge symptomlindring för personer som av olika anledningar har känslig mage och lider av till exempel uppblåsthet. Både under och efter en antibiotikakur kan tillskott av probiotika minska men också förebygga besvären som kan uppstå under eller efter en behandling, t.ex. diarré. Vår tarmflora och dess sammansättning av bakterier har en direkt påverkan på magtarmkanalen men påverkar även signalering i hormonsystemet, immunförsvaret och andra mekanismer i människokroppen.
Flera bakteriestammar är viktiga när det gäller bildandet av vissa fettsyror och vitaminer i tarmen. I nuläget pågår många studier där förekomsten av olika bakteriestammar i magtarmsystemet undersöks samt hur dessa påverkar en del hälsomarkörer.
Idag bedrivs forskning som undersöker hur en mångfald av goda bakterier i magtarmkanalen kan förebygga men också förbättra symptom vid pågående magtarmsjukdomar. Flera studier visar att både mångfalden och sammansättningen av bakterier hos personer med till exempel Crohns sjukdom, som är en inflammatorisk tarmsjukdom, skiljer sig jämfört med den hos friska personer. Hur våra goda bakterier påverkar vårt centrala nervsystem och immunologisk respons, vid exempelvis allergi, utreds också i dagsläget.
Tillskott
Probiotika går att ta som tillskott i flytande form, pulver, sugtabletter och kapslar. De probiotiska stammarna kombineras vanligtvis med FOS, GOS och/eller inulin i olika probiotikatillskott då de arbetar i synergi med varandra i magtarmsystemet.
Livsmedel med mjölksyrabakterier får idag inte märkas med ordet probiotika. Anledningen till detta är att termen anses vara ett hälsopåstående eftersom själva definitionen av ordet probiotika (pro=för, biotika=liv) antyder att bakterierna har en hälsoeffekt. Endast godkända hälsopåståenden får användas i marknadsföring av livsmedel och ännu så länge finns det inget sådant för probiotika.
Abrahamsson L, Andersson A, Nilsson G. Näringslära för högskolan – Från grundläggande till avancerad nutrition. Sjätte upplagan. Stockholm: Liber AB; 2013.
Kechagia M, Basoulis D, Konstantopoulou S, Dimitriadi D, Gyftopoulou K, Skarmoutsou N, et al. Health Benefits of Probiotics: A Review. ISRN Nutr. 2013;2013:481651.
Park KY, Jeong JK, Lee YE, Daily JV 3rd. Health benefits of kimchi (Korean fermented vegetables) as a probiotic food. J Med Food. 2014;17(1):6-20.
Livsmedelsverket. Fibrer [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2018 [uppdaterad 2018-10-12; citerad 2019-07-02]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fibrer
Holscher HD. Dietary fiber and prebiotics and the gastrointestinal microbiota. Gut Microbes. 2017;8(2):172-84.
O’Mahony SM, Clarke G, Borre YE, Dinan TG, Cryan JF. Serotonin, tryptophan metabolism and the brain-gut-microbiome axis. Behav Brain Res. 2015;277:32-48.
Markowiak P, Śliżewska K. Effects of Probiotics, Prebiotics, and Synbiotics on Human Health. Nutrients. 2017;9(9).
Hemarajata P, Versalovic J. Effects of probiotics on gut microbiota: mechanisms of intestinal immunomodulation and neuromodulation. 2013;6(1):39-51.
Manichanh C, Rigottier-Gois L, Bonnaud E, Gloux K, Pelletier E, Frangeul L, et al. Reduced diversity of faecal microbiota in Crohn’s disease revealed by a metagenomic approach. Gut. 2006;55(2):205-11.
Kang S, Denman SE, Morrison M, Yu Z, Dore J, Leclerc M, et al. Dysbiosis of fecal microbiota in Crohn’s disease patients as revealed by a custom phylogenetic microarray. Inflamm Bowel Dis. 2010;16(12):2034-42.
Wang H, Lee IS, Braun C, Enck P. Effect of Probiotics on Central Nervous System Functions in Animals and Humans: A Systematic Review. J Neurogastroenterol Motil. 2016;22(4):589-605.
