NÄRINGSWIKI

Mineraler:

Zink

Egenskaper

Zink ingår i flera enzymsystem och är en viktig komponent i många mekanismer som sker i människokroppen. Exempel på dessa är proteinnedbrytning, mörkeradoption, A-vitaminmetabolism samt omsättning av syre i kroppen. Zink bidrar till ett normalt fungerande immunsystem, normal fertilitet och reproduktion samt bibehållandet av normalt hår, hud och naglar.

Exempel på zinkrika livsmedel

  • Nötter och frön
  • Ärtor
  • Fullkornscerealier
  • Nötkött

Zink i kosttillskott

Zink går att köpa som enskild mineral men är också vanligt förekommande i kosttillskott för hår, hud och naglar samt i vissa produkter för immunsystemet.

Rekommenderat intag enligt nordiska näringsrekommendationerna (NNR)

Behovet av zink varierar beroende på kön. Rekommendation per dag är:

  • 7 mg för kvinnor
  • 9 mg för män
  • 9 mg för gravida
  • 11 mg för ammande

Vad kan påverka upptaget av zink?

Beroende av kostens sammansättning absorberas mellan 15 – 40 % av zinkföreningarna som förekommer i livsmedel och tas upp i magtarmkanalen. Fytinsyra, som är vanligt förekommande i diverse vegetabilier, minskar absorptionen av zink. Höga intag av järn eller koppar kan inverka negativt på absorptionen av zink.

Symptom som kan uppkomma vid brist

Vid brist på zink kan symptom som dålig sårläkning, hudförändringar, håravfall, hämmad tillväxt samt beteendestörningar uppkomma. Studieresultat visar även att låga nivåer av zink kan ha negativ påverkan på både manlig och kvinnlig fertilitet.

Säkra doser

Läs mer om EFSA, IOM, UL-värden, maxgränser och rekommenderat intag här.

Vid högre doser, som legat över IOMs UL-värde för vuxna och som dessutom intagits under en längre tid, har i vissa fall minskad aktivitet av olika kopparberoende enzymer i människokroppen observerats.
 
EFSAs UL-värde för vuxna: 25 mg per dag
IOMs: UL-värde för vuxna: 40 mg per dag

Källor:

Abrahamsson L, Andersson A, Nilsson G. Näringslära för högskolan – Från grundläggande till avancerad nutrition. Sjätte upplagan. Stockholm: Liber AB; 2013.

Coulate T. FOOD – The Chemistry of its Components. Femte upplagan. Camebridge: The Royal Society of Chemistry; 2009.

Nordiska rådet. Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Femte upplagan. Köpenhamn: Narayana Press; 2012.

European Food Safety Authority. Tolerable upper intake levels for vitamins and minerals [Internet]. European Food Safety Authority (EFSA); 2006. [citerad 1 april 2019]. Hämtad från: http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/efsa_rep/blobserver_assets/ndatolerableuil.pdf

Europeiska kommissionen. EU Register of nutrition and health claims made on foods [Internet]. Bryssel: Europeiska kommissionen; [citerad 1 april 2019]. Hämtad från: http://ec.europa.eu/food/safety/labelling_nutrition/claims/register/public/?event=search

Hathcock J, Griffiths C. Vitamin and Mineral Safety. 3rd Edition. Washington DC: Council for Responsible Nutrition; 2014.

Zhao J, Dong X, Hu X, Long Z, Wang L, Liu Q, et al. Zink levels in seminal plasma and their correlation with male infertility: A systematic review and meta-analysis. Sci Rep. 2016;6.

Fallah A, Mohammad-Hasani A, Colagar AH. Zinc is an Essential Element for Male Fertility: A Review of Zn Roles in Men’s Health, Germination, Sperm Quality, and Fertilization. J Reprod Infertil. 2018; 19(2):69-81.

Scaefer E, Nock D. The Impact of Preconceptional Multiple-Micronutrient Supplementation on Female Fertility. Clin Med Insights Womens Health. 2019;12.

Näringswiki drivs och kvalitetssäkras av branschorganisationen Svensk Egenvård.
Adress
Svensk Egenvård
Jungfrugatan 62
115 31 Stockholm
Kontakt
info@svenskegenvard.se
©Copyright 2024 Svensk Egenvård
Producerad av