Andrea Grossmann, näringsfysiolog
Vi exponeras dagligen för olika dieter som fokuserar på vad vi ska äta för att förbättra vårt yttre snarare än det inre. Utlovade resultat om hur du fort kan rasa i vikt, få mer tonade muskler, en slankare midja eller en optimal sommarkropp. Fokus läggs vanligtvis på att räkna kalorier snarare än att fokusera på långvariga resultat och hälsosamma livsmedel som faktiskt förbättrar din hälsa och optimerar din fysiologi. Hur påverkas egentligen din insida av vad du äter? Vad för effekt har din kost på ditt magtarmsystem? Kan vissa livsmedel göra mer skada än nytta?
Vad vi äter påverkar magtarmsystemet på både kort och lång sikt. Det blir allt vanligare att personer drabbas av besvärliga symptom och sjukdomar i magtarmsystemet och det finns ett flertal faktorer som ökar risken för detta. Idag är exempelvis tjocktarmscancer en av de mest förekommande cancerformerna som drabbar människor och det är även en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Rökning, alkohol, ohälsosamma matvanor samt för lite fysisk aktivitet är några bidragande riskfaktorer som många människor utsätter sig för dagligen.
Människans magtarmkanal är komplex och har många viktiga funktioner. Detta system består av magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen och här lever över tusentals bakteriestammar och andra mikroorganismer såsom svampar, parasiter och virus som tillsammans utgör vår tarmflora. Tarmfloran har bland annat en viktig roll för kroppens immunförsvar samt för vår ämnesomsättning.
En optimal tarmflora som är i balans har en stor mångfald avseende artrikedom och antal mikroorganismer. Den har också en god förmåga att motstå förändringar genom yttre påverkan.Det vi äter påverkar vår risk att insjukna i vissa sjukdomar men har även påverkan på vår tarmflora. Detta är ett forskningsområde som har blivit större och flertalet studier har undersökt sambandet mellan bland annat tjocktarmscancer och diet.
I västvärlden tenderar allt fler människor att följa ett kostmönster, en så kallad västerländsk diet, som utmärks av stor konsumtion av rött kött, charkuterier samt livsmedel med mycket tillsatt socker eller högre halter av mättat fett. Dessa livsmedel tenderar att vara mycket energirika men har ett lågt fiber- och näringsinnehåll vilket påverkar tarmfloran negativt samt ökar risken för förstoppning.
Ett intag av mycket mättat fett har visat sig öka mängden av ogynnsamma bakterier i magtarmkanalen samt öka nivåer av ett flertal inflammationsmarkörer. Intaget av vegetabiliska livsmedel, som är rika på kostfibrer, minskar risken att drabbas av tjocktarmscancer medan många andra dagligvaror, såsom charkuterier, har tendens att istället öka risken. De kostfibrer som bryts ned i tjocktarmen är gynnsamma för vissa mikroorganismer och ökar mängden av de bakterier som har positiv inverkan på hälsan.
För att bibehålla god hälsa och en frisk tarmflora är det viktigt att inta fiberrika livsmedel varje dag. För personer som upplever att de har problem med en trög mage är det extra viktigt att säkerställa att man äter mycket fibrer och dessutom dricker mycket vatten. Det finns gott om fibrer i alla frukter, grönsaker, baljväxter samt i fullkornsprodukter. Majoriteten av alla frukter has dessutom en hög halt av vatten. Ett dagligt intag av fibrer kommer dessutom att ge dig en större mättnadskänsla, hålla blodfettnivåerna låga samt säkerställa ett balanserat blodsocker under dagen. Genom att äta en fiberrik kost kan du på ett enkelt sätt stötta din tarmflora, normal tarmfunktion och ge din kropp bättre förutsättningar att bibehålla god hälsa genom livet.
Referenser:
1. World Health Organization. Cancer [Internet]. Genève: World Health Organization; 2017 Hämtad från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/
2. Aykan NF. Red meat and colorectal cancer. Oncol Rev. 2015;9(1):288.
3. O’Keefe SJ. Diet, microorganisms and their metabolites, and colon cancer. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2016;13(12):691-706.
4. Nordiska ministerrådet. Nordiska näringsrekommendationer 2012. 5:e upplagan. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet; 2012.
5. O’Keefe SJ. Diet, microorganisms and their metabolites, and colon cancer. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2016;13(12):691-706.
6. Hovde Ø, Høivik ML, Henriksen M, Solberg IC, Småstuen MC, Moum BA. Malignancies in patients with inflammatory bowel disease: Result from 20 years of follow-up in the IBSEN study. J Chrohns Colitis. 2017;11(5):571-7.
7. Kappelman MD, Farkas DK, Long MD, Erichsen R, Sandler RS, Sørensen HT, et al. Risk of cancer in patients with inflammatory bowel diseases: a nationwide population-based cohort study with 30 years of follow-up evaluation. Clin Gastroenterol Hepatol. 2014;12(2):265-73.
8. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/tarmfloran
9.https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/mikrobiomet_risk-och-nyttoprofil-livsmedelsverket-rapportserie-nr-11-2018.pdf
10. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fibrer
